Stress

Inledning: Stress utgör ett av våra största folkhälsoproblem enligt WHO. Stressrelaterade sjukdomar och besvär är idag ett stort problem som med stor sannolikhet kommer att öka i framtiden. De traditionella resurserna räcker inte till för diagnos och behandling. Minst 80 % av dagens stressrelaterade sjukdomar och besvär utvecklas i onödan enligt professor Bo von Schéele. Stress Medicine AB arbetar för att minska denna utveckling. I företaget har utvecklats metoder för diagnostik och behandling och dessutom har mätsystem utvecklats som behövs för att dessa verksamheter skall kunna genomföras med psykofysiologisk metodik. Den framtida utvecklingen inom moderna samhällen väntas inte medföra att dagens tendens mot ökad stress inom arbetslivet kommer att minska. Tvärtom ter sig en fortsatt ökning som mycket sannolik. Därför anser vi att stressproblematiken måste synliggöras för att effektiv prevention och beteendemedicinsk behandling skall kunna ske.

Relationen mellan livsstilsrelaterad hälsa och stress blir alltmer tydlig där biopsykosociala processer generellt och föda, motion och andningsfysiologiska processer verkar vara av specifik betydelse. Hur vi socialt, tankemässigt, fysiologiskt och känslomässigt fungerar är utvecklat genom årtusenden och när det gäller stress så är våra system fortfarande anpassade till stenåldern. Avgörande är hur vi tolkar och reagerar i vår livssituation, men eftersom våra levnadsförhållanden är helt annorlunda än vad våra stressystem är anpassade för så uppstår missförstånd, vi reagerar med system inom oss som var funktionella för årtusenden sedan men som inte passar in i dagens moderna samhälle. Detta har stor betydelse och är avgörande för vårt hälsotillstånd och dess utveckling. Med andra ord; hur vi uppfattar och hanterar våra externa och interna miljöer är fundamentalt för vår hälsa. Stressrelaterade reaktioner som passade får årtusenden sedan blir felreaktioner blir en naturlig företeelse för den moderna människan eftersom stressystemet är utvecklat för helt andra förutsättningar.

För att konstruktivt kunna förebygga och/eller förändra så måste vi kunna se, förstå och omsätta relevanta kunskaper och verktyg i aktiva handlingar som motverkar negativ stress, d. v. s. evolutionärt relaterade felreaktioner för oss i dag. Vet vi hur de utvecklas, hur vi kan ”se” detta och hur det kan förebyggas/motverkas/korrigeras i praktiska handlingar kan vi aktivt påverka vår hälsa. Detta gör vi genom att lära oss ”vaccinerande” metoder mot den stress som utvecklas hos många av oss i det moderna samhället. Detta involverar identifiering, organisering, strukturering och prioritering i vår livssituation. Här utgör samspelet mellan kroppens fysiologiska och psykologiska system något unikt – vi kan med etablerade psykofysiologiska mätmetoder mäta samspelet och se när systemen felreagerar.

Bland mångfalden fysiologiska mätparametrar utgör den som FT-BIO mäter en av de mest adekvata. FT-BIO är enkelt att använda både i kliniska och i icke-kliniska sammanhang för såväl diagnos som behandling av negativ stress. FT-BIO avläser direkt förändringar i ytliga blodkärl som i sin tur påverkas av förändringar i autonoma nervsystemet. Vid ökad stress drar sig t ex de ytliga blodkärlen samman. Dessa processer visar på förändringar i stressystemen inom individen och är samtidigt en viktig faktor för individens metaboliska funktioner både specifikt och generellt.

När vi behöver mera ingående analyser av våra stressfysiologiska system så erbjuder vi cStress classic som mäter de traditionella psykofysiologiska parametrarna, hjärtfrekvens, hudtemperatur, hudkonduktans, andningsbeteendet, EMG och EEG (hjärnvågor). Vi kan här analysera autonoma nervsystemet funktionalitet mer i detalj liksom hjärt-kärlsystem.

Före mera information se de olika flikarna!

Innehåll på denna sida

1. Vad är stress?

2. Hur utvecklas negative eller destruktiv stress

3. Hur kan vi förebygga negativ och destruktiv stress

4. Finns det utbildning till stressmedicinare – eller liknade?

1. Vad är stress?

Stress betyder egentligen påfrestning. Hans Seyles, som myntade begreppet, engelska varit inte helt bra och använde ordet stress i stället för strain. Men begreppet stress har blivit så inarbetat att det används i dag. Det finns olika definitioner men vi använder det som ”påfrestning på något system – biologiskt, psykologiskt, socialt-kulturellt eller ekologiskt”. Vi skiljer mellan funktionell och icke-funktionellt påfrestning där funktionell är en påfrestning som systemet klarar av åt återvänder till normalt (”steaty state”) tillstånd när det som aktiverat processen är ”åtgärdat” medan dysfunktionell är när orsaken till påfrestningen kvarstår eller system inte kan återgå av olika skäl till normal tillstånd. Detta är ofta mer komplext än vad vi faktiskt förstår eftersom många andra system kan vara beroende av det som sker eller behöva ”rycka” in för att hjälpa till. T.ex. en icke-funktionellt kroniskt andningsbeteende (som vi kanske inte själva observerar i tidigt skeende) leder över till att många andra system måste rycka in, t.ex. påverkar blodgasbalansen, aminosyror, elektrolyter etc., vilket i sin tur leder till olika typer av symptom som varierar mellan och inom individer, t.ex. ångest-oro, hjärtrelaterade problem, utmattningssyndrom, …

2. Hur utvecklas negative eller destruktiv stress

Detta framgår delvis av ovan och vi kan diskutera detta som direkta och indirekta orsaker till en negativ utveckling. För individen felaktigt kost, komplex social situation, omöjliga egenkrav, destruktivt andningsbeteende, … leder efterhand till utveckling av stressrelaterade beteenden/sjukdomar.

Ett sätt att veta hur stressläget är, är att genomföra en psykofysiologisk stressprofil test (se stressmätsystem) där även kapacitet att påverka negativ stress kan identifieras. gennom att få förklarat för sig resultat av sådan test kan man se och förstå hur man kan påverka sin stresskontrollkapacitet positivt liksom att motiverat ta itu med detta.

3. Hur kan vi förebygga negativ och destruktiv stress

Vi kan lära oss vad som är destruktivt och vad som är konstruktivt utifrån dagens biopsykosocial stressmedicinska kunskap och sedan succesivt förändra det vi behöver i våra vanebeteenden. Det är just våra vanebeteenden som är avgöra för hur vi hanterar negativ stress. Våra vanebeteende har vi utvecklat under hela vårt liv och tyvärr påverkas vi av många krafter som inte är intresserade av människors hälsoutveckling. Därför behöver vi absolut inte skämmas att vi identifierar vanor hos oss som är desruktiva. Men vi kan förändra dem. Vanors makt är inte alltid lätt att förändra men genom att göra det man vet är kosntruktivt och genomföra detta tills nya vanor utvecklats kan vi alla göra. Dock – motivation är avgörande. Min uppfattning är att (a) om vi vet vad vi behöver göra för att utveckla hälsa och (b) kan SE att vi verkligen gör det så blir det lättare, vi känenr oss mera motiverade att ”hålla i” och ”hålla ut” tills vi är vinnare! Just genom mätsystemen kan vi få objektiv feedback på våra insatser. Se mera under stressmätsystem.

4. Finns det utbildning till stressmedicinare – eller liknade?

Vi och flera med oss arbetar på detta. Utbildning för privatpersoner, hälso- och sjukvårdspersonal och även stressmedicinska forskare. Se mera information fom kommer framöver i aktuellt-fliken och tjänster-fliken.