Innehåll
1. Evolutionen och hjärnans utveckling
2. Hur implementeras grundläggande funktioner och beteenden i människans hjärna: Internalisering
3. Hur sker sedan övergången till individens egen utveckling – från automatisk internalisering till mer självständigt tänkande – samspelet mellan kognitiva och prekognitiva system där kritiskt tänkande utgör en avgörande faktor för utveckling av ”individuellt tänkande”
4. Emotioner och funktioner – självorientering vs empati och humanistiska beteenden.
5. Integrering av denna komplexitet – PCT kanske den mest systemintegrerade personlighets modellen
6. Sammanfattning
1. Evolutionen och hjärnans utveckling. Ytterst komplext där vår kunskap varit mycket bristfällig men nu ökar snabbt kunskapsutvecklingen. 
Paul MacLean formulerade ovan modell på 1960-talet och den börjar nu accepteras generellt. Vi är fler och fler som under 1990-talet byggde psykologiska/psykiatriska modeller utifrån den. Diskuterar ej här mer ingående utan hänvisar till t.ex. http://stressmedcenter.com/tank/tyst-destruktiv-kulturutveckling, http://stressmedcenter.com/vetenskap/about-geroge-kellys-personal-construct-theory/om-pct och http://stressmedcenter.com/vetenskap liksom mer nedan.
Hur vi kan använda oss av kunskaper om vår hjärnas utveckling och hur vi kan påverka medvetet omedvetna system diskuterar jag bl.a. på länken http://stressmedicin.se/information/biofeedback/mer-om-biofeedback/
2. Hur implementeras grundläggande funktioner och beteenden i människans hjärna: Internalisering, spegelneuroner ….
Inom vetenskapen arbetar vi med olika grad av kunskapsrelaterade sannolikheter och inte exakt kunskap. Detta eftersom vår samlade kunskap om människan och hennes mångfaceterade komplexitet inte ännu är väl förstådd. Det mesta – även ytterst viktiga ”saker” – är oerhört komplexa och inte väl förstådda, så därför finns det sällan tillfredsställande empiriska studier på området/frågeställningen, vilket gör att vi inte kan enbart passera vår aktuella kunskap på frånvaron av studier utan väga olika grad av sammanvägning av teoretisk och empirisk kunskap.
Inom t.ex. ADHD-problematiken, som jag fokuserar på bl.a. via ADHDfonden.se, så saknas avgörande verklighetsbaserade studier av flera skäl där verklighetens biopsykosociala-kulturella individvarierande komplexitet inte kan metodologisk hanteras. Men här väger många av oss forskare också inte profitintressens direkt och indirekta inflytande även på olika socio-politiska maktcentra. Tyvärr vägs inte här tillräckligt internaliseringsprincipens betydelse för utveckling av ADHD! Möjliggörande att läkemedelsindustrin kan fortsätta – se min tidigare insändare om ”Dödlig psykiatri ..” .
Samtidigt så, när det gäller barns uppväxtförhållanden så kan vi genom att samordna de studier som finns av relevans med den biopsykosociala-kulturella kunskapsutvecklingen utveckla generella och ibland mer specifika argument baserade på evolutionens utveckling av hjärnan och hur genes från början hårda styrning av organismer successivt utvecklas mot mer flexibel utveckling hos däggdjuren och människan, där människans hjärna består av pålagringar genom årmiljonerna – reptil, däggdjurs- (Limbiska systemet som hanterar framförallt emotioner och förkognitiva minneskluster) och slutligen sista århundratusenden den mänskliga delen av vår hjärna.
Här spelar spegelneuroner och internaliseringsprocesser avgörande betydelse för den allt mer hjälplöse nyfödde – allt från gässlingens överlevnad genom prägling, elefantkalvens användning av snabeln och människobarnets överlevnad. Här är det i princip den socio-kulturella-politiska internalisering som förser barnet med grundläggande beteende förutsättning, inklusive attityder och värderingar som är avgörande plattform för ett barns utveckling. Detta förstod man för tusentals år, t.ex. i Sparta där, även då extrem extremism rådde, man ”präglade” barn till krigsmaskiner för att ta ett oerhört dramatiskt exempel där lika väl motsatsen råder, alltså humanism och kärlek som plattform för barns utveckling.
Men, vad jag menar är att vi bör väga in den grundläggande betydelse som internaliseringsprocessen och uppväxtvillkor har för barns utvecklingsmöjligheter överhuvudtaget när vi diskuterar olika barns uppväxtmiljöer.
Sammanfattning; Nya kunskaper visar att vi har spegelneuroner i vår hjärna som via internaliseringsprincipen utgör inkörsport för socio-kulturella-politiska processer inklusive profitintressens mer eller mindre ”synliga” manipulationer. Denna process är företrädesvis automatiskt, omedveten och bearbetas inom s.k. limbiska systemet (som är däggdjursdelen av vår hjärna). I Wikipedia beskrivs detta i termer av ”Internalisering är införlivning av andras tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen … t.ex. kan samhällsnormer som könsroller internaliseras som en del av ens egen personlighet eller identitet, och vid en situation med en stark maktutövare över en … .. vid våld i nära relationer, kan den dominerande personens motiv och mål tas över och internaliseras som ens egna motiv och mål” https://sv.wikipedia.org/wiki/Internalisering. Detta är en uppfattning som vinner ökat stöd inom humanvetenskaperna även om mycket empiriska studier inte gjorts enligt ovan, vilket betyder att vi inom överskådlig tid inte kan enbart bygga på studier, eftersom nödvändiga sådana inte har genomförts – diskuterar detta mer ingående på t.ex. www.stressmedcenter.com
3. Hur sker sedan övergången till individens egen utveckling – från automatisk internalisering till mer självständigt tänkande – samspelet mellan kognitiva och prekognitiva system där kritiskt tänkande utgör en avgörande faktor för utveckling av ”individuellt tänkande”. Vad betyder neurogenes och vilka konsekvenser kan det ha för tidigare traumatiska upplevelser – medvetna eller ej och hur de påverkar våra beteenden nu och i framtiden?
Präglas vi så internaliseringar under vår tidiga uppväxt styr vår personlighet och vi kan med svårigheten frigöra oss och vidareutveckla den och anpassa oss i vårt liv utifrån den verklighet vi möter? Svaret är att vi kan förändra och att evolutionen har även här skapat möjligheter som vi nyligen faktiskt börjar förstå – även om vi annat detta sannolikt sedan årtusenden! En av förklaringar sinner vi i neurogenesen som jag försöker förklara nedan med en bild.
Detta betyder i klartext att vi faktiskt kan skriva om vår historia i hårdvaran, alltså neurologiskt! Dessutom uppmuntrar användningen av kliniska, psykologiska metoder som reciprok hämning och systematisk desensibilisering (se …). Samtidigt så är detta inte helt lätt, speciellt om man har starka spår i termer av posttraumatisk stressdisorder (PTSD). Men det är uppmuntrande och kommer säkert att utgör en kunskapsplattform för utveckling av olika psykologiskt integrerade metoder där biofeedback sannolikt nu kommer fram i ljuset (redan i början av 1900-talet
Vigouroux, (1879), visade hudkonduktans (EDA) samverkade med psykologiska aktivitet och Féré, 1988, att EDA var influerad av emotionell aktivitet. Jung och hans kollegor använde mätare för att utvärdera patienters emotionella känslighet utifrån deras association relaterade till olika ord. Studier i ordet analys publicerat 1906. Jung var så imponerad av EDA mätningarna att han påstås utropa, ”Aha, ett ”tittglass” (looking glas) in till det omedvetna”! Numera kan vi visa att vi kan medveten påverkan några omedvetna aktiviteter relaterade till autonoma nervsystemen (ANS) beteenden samtidigt som vi kan se i data hur vårt ANS påverkas.
4. Emotioner och funktioner – självorientering vs empati och humanistiska beteenden.
5. Integrering av denna komplexitet – PCT kanske den mest systemintegrerade personlighets modellen
6. Sammanfattning
Bilden ovan använder jag som sammanfattning ur ett hälsoutvecklande perspektiv – som jag kallar för www.healthcretors.com.
Högst upp till vänster – en modell för hur lösa problem; (a) vad finns det för kunskaper av relevans, (b) min hypotes hur jag kan använda det jag ser som möjligt, (c) planerar konkret och testar ”klokt” hypotesen och (d) utvärderar resultatet (som dock kan ta tid att visa effekt!) – i princip ovasett vilka problem vi står inför.
Ringarna i mitten visar nyare (sista hundra tusen åren) och äldre delar (några hundra miljoner år!) av vår hjärna med två helt olika språk (temporalt-verbal och spatialt, icke-verbalt) där känslor och upplevelser genereras omedvetet men som vi blir medvetna om och påverkar oss där den gemensamma nämnare är stressgasen (som även påverkar t.ex. immunsystemen (försvars system de också). Stress tolkas medvetet/omedvetet av individen vilket vi kan se hur olika människor reagerar på samma typ av situation, t.ex. den som älskar hundar och den som har hundfobi (beskriver på annat håll hur fobier utvecklas).
Integrerad biofeedback (mer info på t.ex. på andra www.stressmedicin.se flikar) är den mest effektiva metod jag känner till för att lära sig hantera olika former av negativ stress eftersom man kan se hur varje människa kan hitta sina strategier och skräddarsy dem effektivt. Låter lätt men fodrar kunskap och mycket egenträning!
MBiL är alltså den verktygslåda jag föreslår (manualen i min doktorsavhandling som hela tiden vidareutvecklas). De tre stegen rekommenderar jag alltid. De kan utföras på många olika sätt – även helt själv givet man har egna idéer eller lär sig (kritiskt) hur man själv kan göra dem!
IRO/V – avser Irrationell, rationell och omgivningsstyrd där V = vanor. Första kapitlet i MBiL (1983) fokuserade på personlighet och hur vi generellt och individuellt förstår personlighetsegenskaper. Utgångspunkten var att ”väga ihop” ett antal personlighets modeller där jag försökt identifiera en gemensam grundstruktur. Min egen utgångspunkt är egentligen byggd på Personal Construct Theory (PCT) – http://stressmedcenter.com/vetenskap/about-geroge-kellys-personal-construct-theory – http://stressmedcenter.com/vetenskap/about-geroge-kellys-personal-construct-theory/om-pct – http://stressmedcenter.com/tank/vad-varfor-och-hur-om-angest
Nedan en sammanfattande bild av MBiL verktygslådan
Text kommer
Mer info finns på andra flikar, t.ex. http://stressmedicin.se/vetenskap/komplex-text-att-bearbeta/ liksom http://stressmedcenter.com/tank/vad-varfor-och-hur-om-angest och http://mindbiofeedback.com/?page_id=321 samt http://stressmedicin.se/vetenskap/komplex-text-att-bearbeta/