Nedan ger jag (Bo von Schéele) synpunkter baserad på mer än 20 års kliniskt arbete där andningen utgjort ett av de viktigaste verktygen (där alltså också flera verktyg ingår i ”verktygslådan”) inom biopsykosocial medicin (se också under vetenskap www.stressmedcenter.com).
Andningen utgör som de flesta vet en förutsättningen för liv. Med mig anser fler forskare och kliniker att andningsbeteendet utgör ett ytterst komplex integrerat psykofysiologiskt system som är ett av de absolut viktigaste verktygen för förebyggande och åtgärdande av stressrelaterade sjukdomar och problem men samtidigt – åtminstone i kliniska sammanhang – alltför viktigt för att ”leka med”.
Efter mer än 20 år klinisk arbete inom biospsykosocialt förankrad stressmedicin är jag nu orolig för den utveckling som sker inom olika mer eller mindre kunniga och oseriösa aktiviteter inom ”andningsträning”. Vi arbetar på en certifierad utbildning på flera nivåer för att försöka minska missbruk, där tyvärr ofta profitintresssen överflyglar kunnighet, aktsamhet och respekt.
Enligt min uppfattning är det viktig att individuellt andningsbeteende utgör en hörnsten i utredning och behandling av livsstilsrelaterade sjukdomar (se t.ex. www.stressmedcenter.com och högt blodtryck). Det betyder alltså att, åtminstone klinisk andningsträning, företrädesvis bör användas inom hälso- och sjukvården efter relevant psykofysiologisk beteende medicinsk utbildning
Patienter har kommit på remiss till mig för att de har fått olika psykofysiologiska störningar på grund av påverkan av oseriösa andningsterapeuter.
Jag kommer nedan så snart jag kan öppna en blogg för mer kommunikationer om klinisk användning av andningsträning.
Det Axiom jag arbetar efter är:
1. Andningsträning för alltid individanpassas och varje negativ effekt (illamående, yrsel, … ) innebär att det blir för kraftig effekt och då bör man direkt avbryta
2. Klinisk andningsträning får endast genomföras efter dynamisk (i olika betingelser som även omfattar analys av kapacitet till passiv och aktiv avslappning) psykofysiologisk stress profilanalys där autonoma nervsystemet (respiratorisk sinus arytmi, RSA, traditionell hjärtfrekvensvarabilitet, hudtemperatur), hjärtkärl systemen (t.ex. blodtrycketsbeteendet) och basal metabolism (ETCO2 och SPO2) analyseras.
I vissa fall bör blodgaser, elektrolyter och blodsocker mätas och (helst om möjligt dynamiskt,vilket tyvärr är svårt) analyseras.
Klinisk andningsträning bör ske samtidigt som RSA och/eller hudtemperatur och ETOCO2 mäts. Det finns kliniska metoder där vi kan identifiera effektiv andningskvalitet inom olika individer. När väl patienter fått kunskapsbaserade, individualiserad metod kan de träna på egen hand. Enligt min erfarenhet så leder det till bästa möjliga resultat. Det åter enkelt men ibland mycket komplicerat och fodrar inte bara relevant utbildning utan också klinisk erfarenhet.
Min avsikt med ovan är inte att skrämmas utan att argumentera för att andningsträning är alltför viktigt (inom området livsstilsrelaterade sjukdomar) att det fodras relevant kunskap och erfarenhet. Inom www.aapb.org har många med mig arbetat med andningsfysiologiska analyser och interventioner under 30-40 år. Dags också att våra kunskaper och erfarenheter kommer hälso- och sjukvården till del.
Mer information kommer också här nedan. Andningsbeteendet diskuteras också under fliken ”biofeedback”.