Andningsbeteendet
- Är både automatiskt och i viss mån viljestyrt. Utveckling av ett kroniskt dysfunktionellt andningsbeteende (se mer nedan) innebär att det automatiska, vanemässiga andningsbeteendet är av kliniskt intresse på flera sätt. Genom viljestyrd, klinisk psykofysiologisk baserad träning kan ofta åtgärdas. Det fordrar dock i allmänhet långvarig träning som i kliniskt bruk bör noga regelbundet utvärderas kemiskt och kardiovaskulärt men också avseende dess effektiv på autonoma nervsystemet.
- Påverkar och påveras framför allt av
- Autonoma nervsystemets (ANS) funktion vilket både betyder att ANS (och framför allt sympatiska nervsystemet (SNS) medierar biopsykosocial stress men också via andningsträning kan bemästra biopsykosocial stress (vid stressmedicinska insatser bör dock hela ”verktygslådan” användas (se t.ex. länken ovan). Andningsfysiologisk baserad biofeedback är för många effektivt där olika parametrar kan användas beroende på individuella preferenser och förutsättningar. Respiratorisk sinusarytmi och hudtemperatur är två bra exempel på lämpliga parametrar vid biofeedback. Vid andningsträning för barn och vuxna som anses ”ha” ADHD kan andningsträningens effekter också observeras i neurofeedback (EEG).
- Kemiska, metabola processer som dynamiskt identifieras med blodgas tester eller dynamiskt med mätningar av utandningskoldioxiden (etCO2).
i. Hyperventilation (alkalos, hypokapné) är inte ovanligt i olika stress relaterade sjukdomar/problem. Detta är en komplex dysfunktion som påverkar och påverkas av komplexa buffrande system och deras interaktioner. Hypokapné kan ej normaliseras med läkemedel men väl med väl kontrollerad andningsträning.
ii. Hypoventilation (acidos, hyperkapné) orsakas av många ”saker”, t.ex. en del läkemedel, komplexa diabetestillstånd, viss föda (”socker”), lungdysfunktioner, etc.
- Dysfunktionellt andningsbeteende utgör en viktig del i utveckling av livsstilsrelaterade sjukdomar (liksom föda, motion, psykosociala faktorer) och dess vidmakthållande samt del i stressmedicinskt interventionspaket. Dysfunktionell andningsfysiologi förekommer i många kroniska sjukdomar. Dysfunktionell andningsbeteende/fysiologi kan inte åtgärdas med läkemedel men väl med kliniskt baserad andningsträning. Ett gott exempel är högt blodtryck, se http://icalm.se/projekt/hogt-blodtryck-2/ Inom livsstilsmedicinen (biopsykosocial medicin) utgör andningsträning en av fler av hörnstenar.
- Andningsträning skall alltid i kliniska sammanhang individuellt utformas utifrån noggranna psykofysiologiska tester och analyser. Genom samarbete mellan patient och kliniker kan även mycket komplexa dysfunktioner normaliseras, t.ex. bassilar migrän, mycket långvarig hypertension. Andningsträning har alltid ingått i vår 20 åriga stressmedicinsk kliniskt arbete och varit en viktig del i utbildning och egeninsatser samt i klinisk biofeedbackträning.
- Risker med andningsträning diskuteras inte ofta i litteraturen eller mellan kliniker. Okontrollerad andningsträning kan få omfattande destruktiva konsekvenser och vidd minsta negativa observationer, t.ex. yrsel, illamående, huvudvärk bör träningen avbrytas. Har långvarig hypokapné (hyperventilation) förelegat kan turbulens uppstå i de komplexa interaktionerna i buffrande system. Inom respiratorisk psykofysiologi diskuterar vi risker också med hyperventilation som klinisk test, t.ex. för hjärtfunktioner. I princip bör försiktighet råda och förändringar av både ANS och kemiska system måste få ta tid genom frekvent, klokt planerad träning enligt principen ”många små steg leder till stora framsteg”.
Inom www.aapb.org finns en intressegrupp inom respiratoriskt psykofysiologi liksom ISARP, International Society for the Advancement of Respiratory Psychophysiology http://www.isarp.org/. I Sverige har vi länge planerat en förening och nu när ett ökat intresse finns så planerar vi att starta upp detta inom www.icalm.se.
Jag har själv inte, av ett antal skäl, bl.a. ekonomiska, publicerat inom området trots 30 års kliniskt arbete. Dock några få publikationer finns, t.ex. https://link.springer.com/article/10.1023/A:1023484513455 or APA-B & I von Scheele Applied Psychophysiology and BF (1999) som kan ha intresse.
Bo von Schéele – om frågor så maila info@stressmedicin.se