Sammanfattning: Biofeedback betyder i princip återkoppling av signaler från biologiska system till psykologiska system – när vi är passiva eller utför beteendemedicinska strategier, som också kan kapacitet-utvärderas – och vi kan i real tid eller efteråt off-line medvetet se effekter av (oftast) icke-medvetna (som vi kan bli medvetna om efteråt) biologiska processer där vi kan SE resultaten av vad vi gör och lära oss FÖRSTÅ vad som sker i framför allt hur vi kan påverka vårt autonoma nervsystem som i princip alltid reagerar på alla former av biopsykosocial stress – icke-medvetna biologiska system som vi nu alltså medvetet planerat kan påverka och se resultaten! Med biofeedback kan vi lära oss att medvetet planera för hur vi träningar biofeedback och där med påverka icke-medvetna processer, framför allt de som refererar till autonoma nervsystemet men också en del andra system/processer! Biofeedback utvecklades under 1960-talet (se t.ex. www.aapb.org) men av flera skäl (diskuteras på annat håll), bl.a. frånvaro av läkemedel är vanligen inte känt inom traditionell vård ännu. Vi använder en version som benämns Integrerad Biofeedback och omfattar en hel verktygslåda som alla kan lära sig och individuellt skräddarsy för egenvård eller professionell biofeedback behandling som dock i princip ej görs i Sverige, bland annat därför att ingen utbildning finns ännu i Sverige! Stress Medicine AB kan dock erbjuda professionell Integrerad Biofeedback.
Vad är psykofysiologi och biofeedback?
Psykofysiologi är vetenskapen om samspelet mellan psykologiska – tankar, känslor/upplevelser och beteenden å ena sidan och fysiologiska reaktioner å den andra. Det är ett vetenskapsområde som även integrerar psykologi och traditionell medicin i termer av psykofysiologisk beteendemedicin (se t.ex. ipbm.se) som i dag utgör en plattform för biopsykosocial medicin som i sin tur utgör en förutsättning för att förstå, utreda och förebygga/åtgärda livsstilsrelaterade sjukdomar och problem. Idag känner vi till att sociala processer, våra tankar och beteenden påverkar oss kroppsligt och att vår kropp i sin tur, eller otur, påverkar psykosociala processer.
Till vänster ovan klinisk vardag c: 1994, Bollnäs kliniken, och till höger en graf med data från psykofysiologisk stressprofilanalys – med cStress multi (se fliken cStress mätsystem)
Biofeedback – biologisk feedback – innebär att vi mer eller mindre direkt (beror på vilka system som reagerar) får feedback från kroppsliga reaktioner. Har vi spindelfobi och möter en spindel så reagerar vi blixtsnabbt. Genomför vi avslappningsstrategier kan vi mäta fysiologiska reaktioner i t.ex. autonoma nervsystemet och om hudtemperaturen i handen ökar så vet vi att vi lättar på stressgasen (sympatikus). Med hudtemperaturen mäter vi 1/100 Celsius graders förändringar, så känsligt att vi normalt inte kan känna så små förändringar. Men har vi svårt att slappna av är det viktigt att få säker info även om vi inte kan känna positiva förändringar. Men med träning så känner vi mer och mer själva och behöver ej använda mätsystemet. För många av oss är det viktigt att känna att vi gör rätt även om vi inte kan känna det.
Med mätsystemen kan vi synliggöra vad som sker i våra centrala stressystem och det gäller även både för utredningar där vi också kan mäta individuell kapacitet att påverka systemen liksom att utvärdera kontinuerligt effekten av behandlings/tränings insatser. Genom att mäta men olika sensorer som koppas till ett interface och sedan till en dator kan vi följa och träna viktiga stress- och återhämtningssystem t.ex. när vi skall ”ta hand om” negativ stress genom att påverka framför allt vårt autonoma nervsystems (ANS) funktioner liksom delar av cell-metabolismen.
Detta kan ske på olika sätt och med olika mätparametrar, t.ex. använda hjärtfrekvensdata i termer av respiratoriska sinusarytmi (RSA, en del av hjärtfrekvensvariabiliteten) som informationskälla för att se om vi gör rätt, eller med hudtemperaturen som visar hur vi påverkar stressgasen, en del av ANS, eller påverka energisystemen via utandningskoldioxiden och syremättnaden i blodet eller musklernas avslappning genom att mäta och se effekterna av muskelavslappning (EMG) eller … listan kan göras lång. Listan av vilka sjukdomar och problem som kan påverkas kan också göras lång eftersom t.ex. biopsykosocial stress och energifunktioner är involverade i de flesta dysfunktioner.
Vad som är speciellt med psykofysiologi och biofeedback är att just samspelet mellan psykologiska (kognitiva och förkognitiva, alltså äldre delar av hjärnans automatiska aktiviteter) och fysiologiska processer där också sociala processer ingår via hjärnans informationsprocessande – hur vi medvetet och automatiskt bearbetar socio-kulturella processer.
Vad som sker i våra psykologiska system påverkar kroppen och omvänt. Detta är vad som sker hela iden hos oss – extremt komplext men eftersom det är verkligheten måste också försöka förstå detta komplexa och analysera/utreda och förebygga/åtgärda när det går ”snett” – dysfunktionellt som i sin tur påverkar symptom/beteenden. Genom att vi försöker finna ut orsaker (forskarspråk = oberoende variabler) till symptom (forskarspråk = beroende variabler) så har vi möjlighet att genom (experters – såväl som patienters) kunskap kunna effektivt åtgärda – d.v.s. det vi i dag med fortfarande begränsade kunskaper har tillfredsställande säkra kunskaper att använda på även individnivå (ideografisk).
Det blir via biofeedback så oerhört tydligt att vi själva kan påverka oss positivt och därmed kan påverka hur vi mår, vilket för många patienter är motiverande och löftesrikt! Det är målsättningen med de kapacitetstester som vi använder – ”learning while doing while seeing”.
Hur rekommenderar vi att biofeedback används och varför?
Efter mer än 20 års klinisk erfarenhet och goda resultat av att ha arbetat med biofeedback tror vi att ”hälso-marknaden” är mogen för att ta till sig livsstilsrelaterad biopsykosocial medicinsk ”verktygslåda” där biofeedback utgör en hörnsten. Här utgör utbildning vår ”behandlingsplattform” och individuellt ”skräddarsyende” med eller utan handledning själva ”behandlingen”. Varför då? Jo, livsstilsrelaterade sjukdomar kan faktiskt endast förebyggas eller åtgärdas med människor (personliga) för ändringar av sina livsstilsrelaterade beteenden. Genom kunskap och motiverande individuellt utformade strategier – där biofeedback är centralt – av verktygsprototyperna kan vi förebygga och åtgärda.
Men många av oss vet egentligen vad i skall göra/äta/… och vad vi inte skall göra/äta/… men ändå gör vi det inte – handen på hjärtat! Men nu kan vi t.ex. fråga vårt eget hjärta (via RSA – se ovan) eller hudtemperatur (FT – se ovan) hur vi kan vara säkra på att vi slappnar av – passivt och aktivt. Kan vi inte det så kan vi lära oss. På likande sätt kan vi få ordning på autoimmuna reaktioner även om detta är litet mera komplex (och tas upp på annat håll i samband diskussioner om hu vi kan påverka inflammationer).
Därför startar vi upp utbildningskliniker för att förse människor med kunskap och verktyg att själva ta itu med sina livsstilsrelaterade och stressrelaterade sjukdomar – där detta förståss – när det gäller mer komplexa och allvarliga sådana – bör i samarbete med biopsykosocial medicinsk kunnig personal. Glädjande nog är det också flera aktörer som börjat arbeta med biofeedback utifrån ett integrerat biopsykosocialt medicinskt perspektiv när diet gäller livsstilsrelaterade sjukdomar
Vårt arbete går alltså i princip ut på att lära patienter och även de som inte definierar sig som patienter att använda biofeedback – utifrån ett biopsykosocialt medicinskt egenvårds arbetssätt.
Klinisk biofeedback är fortfarande ganska okänt i Sverige. Samtidigt så bygger det på en konsensus om funktionen hos autonoma nervsystemet och hur vi kan identifiera dysfunktionalitet liksom också normalisera med biopsykosocial medicinskt förankrad träning.
Biofeedback kan användas i många tillämpningar, där jag tycker den förebyggande beteendemedicinska biten inte skall underskattas – även som hälsobefrämjande och förebyggande aktiviteter; att hantera/sänka biopsykosocial stress, hjälpa människor sova bättre, bli kvitt spänningar och värk, komma åt problematiska magar osv. Vi har många exempel på hur människor med kort utbildning lär sig att bestående normalisera sitt blodtryck, genom en kombination av beteende strategier där att andas biologiskt korrekt, en kvart om dagen under åtta veckor. OBS det gäller enbart om blodtrycket är huvudsakligen biopsykosocialt genererat. När metabola processer tar det ofta dubbla eller tredubbla tiden. Givet man förstår vad man behöver göra, ser (biofeedback) effekten av en del av strategierna, gör sina aktiviteter kvalitativt och kvantitativt tillfredställande (som dokumenteras med psykofysiologisk stressprofilanalys (stressografi) och även fortsätter med sitt program när blodtrycket är normalisera så det hinner stabiliserat och vidmakthålls (hest) resten av livet. Det senare glöms lätt bort när man ser resultaten men inte inser ”wash out” om man inte fortsätter och gör sina modifierade beteenden till en vana!
Kognitiv Beteende Terapi (KBT), ”mindfullness” och tillämpad psykofysiologi med biofeedback är en mycket bra kombination. Gemensamma nämnare är att man arbetar med beteendeförändringar för att må bättre och med inlärningspedagogik som grund.
Det finns också många intressanta biofeedbacktillämpningar där det handlar om att öka prestationer och hälsan hand i hand genom att ta bemästra negativ, dysfunktionell stress, t.ex. på en arbetsplats eller för en idrottsutövare eller musiker.
Biofeedback bygger på basal inlärningspedagogik och kunskap om hjärnan och vad som styr stresspåslag
Biofeedbackträning bygger på grunderna inom basal inlärningspedagogik – operant betingning och positiv förstärkning – liksom kunskaper om hur relationerna mellan vår hjärna och kropp fungerar liksom vad som individuellt skapar och orsakar negativa stresspåslag. Genom årmiljonerna har reptilhjärna och däggdjurshjärna utvecklats och eftersom vi har kvar dem i vår hjärna (vare sig il det eller inte) så aktiverar och styr de stressreaktionerna. Den delen av hjärnan kan vi (vår mänskliga hjärna, neocortex) inte ”prata med”, utan den har ett helt annat språk (analogt, icke-verbalt) och tolkar externa och interna signaler på ett (icke-kognitiva), omedvetet, automatiskt sätt. Detta var effektivt för ett antal 100.000 år sedan men i dagens moderna värld. Stressystemen reagerar på samma sätt som de gjort under evolutionen hos primater och människor Snabbare andning, ökad hjärtaktivitet, blodet till stora muskelgruppen och koldioxiden i blodet sjunker – allt för att vara i beredskap för vad som kan komma. Detta var funktionellt hos grottmänniskan men inte helt funktionellt i dag. Det är väl bara att äta läkemedel som håller dessa system i schack? Nej, då blir det en hel del andra negativa efekter eftersom kroppens system samverkar.
Om vi däremot lär oss att hantera icke-funktionellt stress – ibland behöver vi faktiskt handla snabbt och kämpa eller fly – t.ex. lär oss att aktivt och passivt slappna av – även i olika prestationssituationer så kan vi ”slå av” stresspåslaget. Genom att systematiskt träna på detta kommer vi efterhand inte reagera med icke-funktionell stress genom att vi lära om och i stället fokuserar på problem lösningar när vi är i utsatta situationer. Detta är effekten av långvarig träning – operant betingning! Det effektivaste sättet vi känner till i dag är just att använda biofeedback eftersom ”vi ser vad vi gör och gör vad vi ser” – ”learning while seeing while doing while”
För många av oss tar det tid att lära in sådana nya vanebeteenden. Då är det extra viktigt att kunna se även de små framstegen för att motiveras att fortsätta träna, vilket blir så tydligt när man följer de biologiska signalerna direkt på skärmen.
När passar biofeedback bra att använda och hur ser evidensen ut?
Egentligen alla typer av stressrelaterade besvär där en bakomliggande orsak är en obalans i det autonoma nervsystemet och/eller att en person hyperventilerar samt alla de olika konsekvenser det får för utveckling av många livsstilsrelaterade sjukdomar och problem .
Långvarig biopsykosocial stress kan utvecklas till kroniska stresspåslag som mer eller mindre efterhand permanentas till ett kroniskt tillstånd. Orsakerna till det varierar, men oavsett varför så påverkas viktiga biologiska funktioner och system. Det kan exempelvis handla om obalans i nervsystemet mellan sympatikus och parasympatikus, obalans i andningen som kan påverka både metabolismen och hjärtfrekvensvariabiliteten och obalanser i hjärt- och kärlsystemen. En del personer hamnar i ett tillstånd där kroppen arbetar emot dem snarare än ”samarbetar” och för många är det svårt att bryta. Lättas går det i tidigt stadium men det känner vi ofta inte. Men detta kan vi ofta identifiera med stressografi (psykofysiologisk stresssprofilanalys). Många har kraftigt sympatikuspåslag och/eller hyperventilerar utan att inse och/eller känna det. Hos en del av oss har de kroppsliga symtomen blivit primärorsaken till att vi mår dåligt – när dessa inledningsvis kanske ”bara” var tillfälliga symptom på något som orsakades av livssituationen.
Problemen kan sedan yttra sig i form av oro, nedstämdhet, generell stress, sömnbesvär, förhöjt blodtryck, mag-tarmbesvär, huvudvärk och andra typer av spänningstillstånd/smärta. Ofta är det en kombination av flera av dessa symtom.
Evidensen för att arbeta med biofeedback för just ovan typ av besvär är god. Se t.ex.”Evidence-Based Practice in Biofeedback and Neurofeedback” av Yucha et al (2008) som finns att beställa på www.aapb.org. Där finns en sammanställning på evidensläget per problemområde. Högst evidens har bl.a. ADHD, ångest, kronisk smärta, huvudvärk, blodtryck och sömn.
Hur kan man arbeta med biofeedback?
Det finns flera sätt att arbeta med tillämpad psykofysiologi:
Ett analys- och utvärderingsverktyg. När vi gör psykofysiologiska bedömningar sker detta i samband med psykofysiologisk stressografi (psykofysiologisk stressprofiltest) enligt ett standardiserat protokoll. Då ser vi bland annat hur en person kan påverka sin s.k hjärtfrekvensvariabilitet vilket är en viktig markör för relationen hälsa-ohälsa. Vi ser också hur man reagerar på olika former av stress, hur återhämtningsförmågan ser ut efter ett stresspåslag, om personen har en förmåga att slappna av, hur balansen i nervsystemet ser ut och om det föreligger hyperventilation – som faktiskt kan vara maskerad och svår att upptäcka utan psykofysiologisk mätteknik.
Vi använder också olika typer av kapacitetstester för att se t.ex. om man direkt kan sänka sitt blodtryck, vilket faktiskt många kan men inte ens tänkt att de har den kapaciteten. Inte helt fel att upptäcka det! Samtidigt så gäller detta inte alla och dessutom så målet att man skall (i stort sett) alltid ”ha” normalt blodtryck – resten av livet! Samtidigt så är det mycket motiverande när man ser att man själv har kapaciteter som kan byggas vidare på. I princip har alla patienter en kapacitet som vi kan hitta med dessa tester och som man sedan kan motiverat jobba vidare på!
Det går också att använda biofeedback som ett redskap för att utvärdera vissa behandlingsinsatser.
Ett pedagogiskt redskap. De flesta som arbetar professionellt med biofeedback är överens om att ett stort värde ligger i pedagogiken. Det blir väldigt synligt och tydligt att vad du som person gör och att detta har hög relevans för hur du mår. När du har förmågan att själv påverka viktiga biologiska system så känns det uppmuntrande – så uppmuntrande att vi ibland måste försöka hindra patienter att träna biofeedback för mycket. Har tyvärr exempel på, trots varningar, att några få patienter t.o.m. fått migrän bivärkningar.
”Poletten trillar ner”, säger många, även när vi använder biofeedback i förebyggande syfte. I många fall handlar det om att föra över kunskap från oss experter till patienter. Faktiskt så utgör patienter en viktig resurs i sin egen rehabilitering eftersom resultaten beror på egenaktiviteterna – där biofeedback utgör en del i den biopsykosociala medicinska verktygslådan. Men kunskapen i sig förändrar ej – liksom spaden som står i hörnet in gräver själv – utan det är de motiverade egenaktiviteterna som ger resultat.
Biofeedback är alltså ett avläsningsinstrument: Genom att lära sig påverka sin kropp positivt kan vi balansera kroppens beteenden, öka återhämtningsförmågan och därmed må bättre och samtidigt prestera bra. Biofeedback visar om vi är på rätt väg eller ej.
Biopsykosocial stressmedicinsk verktygslådan
Består av förslag till metoder/strategier som fokuserar på:
att träna biologiskt korrekt andning, lugn andning,
att lära sig avslappningsstrategier
att äta biologiskt konstruktivt
att motionera regelbundet
att planera, strukturera, .. i sin egen livssituation
att utveckla konstruktiva sociala nätverk
När man genomför ett ”strategiknippe”, som t.ex. består av ett (identifierat individuellt effektivt) andningsbeteende, en kognitiv strategi och en rörelse kan man med biofeedback instrument se effekten av denna tärning – som varje gång innebär en operant (biologisk) inlärning som efterhand blir effektivare och effektivare. Många små steg leder till stora framsteg. Att se vad man gör och att det är rätt det man gör, är guld värt för de flesta givet man förstår vad som data ”säger”.
Vad är fördelarna med biofeedback?
För en patient är den stora fördelen förstås att det relativt snabbt ger resultat och att han eller hon då mår bättre – i form av sänkt stress, sänkt blodtryck, bättre sömn, minskade spänningar osv. Många uppskattar att initialt få en förståelse för troliga orsaker till varför de mår som de gör, liksom att kunna följa resultatet av sin träning.
För en behandlare är det är ett stimulerande och pedagogiskt sätt att arbeta med kognitiva beteendestrategier och som genererar objektiva data. Att det dessutom bidrar till förbättrade behandlingsresultat är förstås viktigt. Det kan också vara en kostnadseffektiv metod vid hemträning.
Kan patienter själva hyra och träna hemma?
För hemträning använder vi ett litet fingertemperatursystem som vi kallar cStress FT . Klienten hyr eller köper cStress FT. Han/hon installerar ett program på sin PC och får med sig en liten USB-enhet med termometer som mäter med mycket fin upplösning – i hundradels grader. Det betyder man kan se effekter som man inte kan känna. Men efterhand så blir effekterna större och man känner effekterna av sina strategier. Då behöver man inte längre mätinstrument – kroppen blir då ”mätinstrumentet”. När vi lära oss slappna av så blir vi varmare i t.ex. händerna – det känner vi. Detta är ett kvitto på att vi verkligen slappnar av. Vi föreslår ofta ett åtta-veckors träningsprogram, som oftast bygger på andningsträning och ett antal psykofysiologiska strategier som vilar på andningsbeteendet. Samtidigt som man tränar följer de sin fingertemperatur på skärmen – och den skall öka när en biologisk avslappning sker!
Fingertemperatur är ett enkelt mått att använda sig av. Det är sympatetiska (del av autonoma) nervsystemet som styr blodflödet i ytliga blodkärl, t.ex. fingertopparna. När vi blir stressade drar de ihop sig och vi blir vi kallare om fingrarna, när vi slappnar av ökar fingertemperaturen och den sympatiska aktiviteten sjunker.
Förmågan att slappna av är oerhört viktig och är en grundförutsättning för att kunna fungera väl och även för att kunna sova väl. Även om vi mäter många andra system, t.ex. respiratorisk sinus arytmi, RSA (en del av hjärtfrekvensvariationen) så utgör förändringarna i fingertemperatur en mycket viktig indikator på om vi kan slappna av biologiskt korrekt. Även nivån är intressant. 28 grader Celsius eller över det betraktas generellt som biologiskt normalt. Det finns andra faktorer som påverkar fingertemperaturen, t.ex. vissa sjukdomstillstånd, vissa läkemedel och nikotinanvändning. En del av oss är också känsligare för kyla än andra, somliga lider av vita fingrar sk Raynauds syndrom/sjukdom. Det behövs fler kontrollerade studier, men senare forskning som gjorts pekar på att biofeedback är effektiv även vid Raynauds syndrom.
De system vi själva använder för psykofysiologisk stressprofilanalys och biofeedback har vi själva utvecklat mjukvaran (se www.stressmedicin.se och cStress mätsystem) i samarbete med hårdvarotillverkare.
Hur kan man gå tillväga för att lära sig mer om biofeedback och psykofysiologi?
I Sverige är fortfarande klinisk psykofysiologi och biofeedback ej väl känt. Men vi har alltså arbetat med detta i över 20 år och erbjuder kurser – se vidare t.ex. www.stressmedcenter,com och www.ipbm.se
Vi ordnar också utbildningar med certifiering, där deltagaren får kunskap om viktiga psykofysiologiska samband, får lära sig hur man analyserar och tolkar resultat, får lära sig olika behandlingsmetoder och förstås för en översikt över evidensläget och för vilka problem biofeedback lämpar sig. Läs mer om på hemsidan.
I USA finns en organisation AAPB, Association for Applied Psychophysiology där det finns böcker och kurser att beställa, www.aapb.org.
Om man känner någon som man tror skulle ha nytta av biofeedback, vart skulle den personen vända sig?
För den som vill träna på egen hand finns möjlighet att beställa direkt via www.stressmedicin.se och en web shop som vi kommer att återstarta upp. För den som vill komma i kontakt med mer ingående verksamheter så kommer vi att starta upp ett nytt koncept ”utbildningskliniker” för patienter där också utbildning av sjuksköterskor
Biofeedback kan i princip användas vid alla former av intervention när man kan se effekt på det biologiska/fysiologiska system man vill påverka – ibland även indirekt, t.ex. högt blodtryck och påverkan på autonoma nervsystemet som oftast (troligen alltid) är involverat även om renin – angiotensin aldosteron och autoimmuna system är involverade.
En översikt över kommer att sammanställas nedan – men på www.aapb.org finns mycket information att hämta – ett par länkar nedan.
Länkar
http://www.aapb.org/i4a/pages/index.cfm?pageid=3463
http://www.aapb.org/i4a/pages/index.cfm?pageid=3419