Andningens betydelse för hälsa och välbefinnande liksom verktyg i verktygslådan för förebyggande och åtgärdande av de flesta livsstilsmedicinska sjukdomar och problem blir allt populärare inom den s.k. alternativ medicinen. Å ena sidan är det mycket viktigt att andningsfysiologin och dess beteende involveras inom den traditionella medicinen men å andra sidan sker mycket av dessa, i grunden sannolikt välmenande ansatser på ett oseriöst och icke kunskapsmässigt och kliniskt praktiskt funktionellt sätt där tyvärr dessa insatser kan göra skada p.g.a. okunskap, speciellt om grundläggande komplexa psykofysiologiska system och dess integrerade processer.
Om andningsträning kan användas utifrån psykofysiologisk dynamiska tester och kunskapsbaserade analyser utgör de en ytterst viktig dela av utredningar och olika former av interventioner där flera verktyg ingår liksom biofeedback för validering i real tid och över tid av interventionerna liksom utvärderingar.
Under denna flik skall jag försöka ge en del råd. Jag vill samtidigt betona att det förekommer ofta stora variationer inom och mellan individer över tid och situationer avseende andningsbeteendet psykofysiologiska processer där t.ex. variationer i autonoma nervsystemets och cellmetabolismens funktionalitet gör att andningsträning aldrig skall ske – även med friska – på kommandon av en ledare. Det kan i värsta fall orsaka stora problem. Jag har haft patienter som för första gången utvecklat panikreaktioner och verklighetsförvirring vid vanlig andningsgruppövningar. Kloka ledare med mer ingående kunskap om andningsfysiologin har insett detta och leder sin grupper där var och en bestämmer sin ”takt och ton” (frekvens och djup).
Tyvärr har i allmänhet ingen substantiell kunskap förmedlats inom den skolmedicinska utbildningen angående praktisk andningstränig under klinisk relevanta förhållanden, något som sannolikt mycket snabbt kommer att förändras när vi kan mäta enkelt och effektivt även inom icke-kliniska förhållanden. Skulle alla som arbetar med någon form av andningsträning lära sig ”basics” och andningsfysiologi, kliniska risker även i synbarligen friska personer och vilka mätningar som skall tillfredsställande hjälpa till att identifiera enskilda personers optimala andningsbeteende som då kan tränas skulle detta utgöra en kanske ovärderlig insats för folkhälsan generellt och många kliniska områden speciellt.
Enda sättet att förebygga destruktiviteter inom den sannolikt exploderade utvecklingen inom andningsområdet bör utbildningar som leder till väldefinierade certifieringar skapas. Något som jag (Bo von Scheele) påtalat under många år och som vi nu kommer att erbjuda.