Utvecklingen inom stress- och livsstilsmedicinen intar en alltmer icke-läkemedelsdominerande utveckling – utifrån ett kunskaps- och empiriska samt praktiska fokus som i hög grad gagnar både enskilda människor, professionen och samhället!
Varför denna utveckling sker ackumulerande framförallt just sista årtiondet, när t.ex. Hippokrates argumenterade för detta för c 2.5000 år, diskuterar jag på annat håll under rubriken vetenskap (och i www.stressmedcenter.com och www.biopsychosocialmedicine.com).
Nedan lyfter jag fram det jag (och allt fler) anser får ökat vetenskapligt stöd generellt! Samtidigt så – eftersom varierande variationer sker mellan och inom människor över tid – behöver vi alla skräddarsy nedan strategier utifrån möjligheter och preferenser.
Detta även om det alltså även finns det som uppenbarligen är skadligt för oss alla, t.ex. inom födan raffinerat socker och snabba kolhydrater, processad föda, tillagning i hög temperatur … liksom att D-vitamin, grönkål, rucola … är viktigt för hälsoutveckling.
-> Vad som här är mycket viktigt att ta till sig är ganska ny kunskap om ”postprandial inflammation” (eftermåltidsinflammation), som inte bara påverkar de flesta somatiska sjukdomar men också påverkar vår hjärna och bidrar t.ex. till olika mentala problem och reaktioner som ångestreaktioner hos de flesta av oss (ofta utan vi märker/inser det eftersom vi anpassat (och därmed kompenserar andra system som över tid slits ut) oss till det! Här gäller det att successivt stegvis helt avstå från – se ovan. Även om mer forskning behövs så är kunskapsläget så långt kommet att jag anser vi kan förebygga och åtgärda själv mycket mer än vad som tidigare förståtts inom traditionella medicinen/psykologin/psykiatrin!
När det gäller andningsbeteendet kan vissa gruppträningsmetoder vara skadliga trots välmenande instruktörer ansträngningar – se http://stressmedicin.se/information/andning/
Under åren har vi använt MAT2 ”receptet” (se också http://stressmedicin.se/information/stress/tips/) för att lyfta fram 4 områden (med korta tillägg nedan)
M som i motion som vi (von Scheele, 1986) refererar till rörelser av stora muskelgrupper (helst i minst 30 minuter) där t.ex. ”antiflås-jogging/lufsande” varit effektivt behandlingsverktyg för många patienter ”med” s.k. Utbrändhetsyndrom.
Eftersom sällan men dock motion kan bli tvångsmässigt (som relativt lätt kan normaliseras med specifika insatser) så rekommenderar jag regelbundenhet men med viss dynamiska variationer emellanåt. Upplevda effekter på emotionell (och hormonell) balans kan ibland uppträda kanske snabbt medan för andra kan det ta tid!
T som i kognitiva och verbala/temporala processer (mänskliga delen av vår hjärna utvecklad under evolutionens sista c 250 000 åren) OCH prekognitiva och preverbala/spatiala processer (äldre delar av vår hjärna – däggdjurs- och reptildelarna utvecklade under några få men dock hundra miljoner år) har ett komplext samspel som vi inte väl förstår (vilket manifesterar sig i tillkortakommanden inom psykologin och psykiatrin som är oberoende av enskilda klinikers kompetenser och kapaciteter).
Här finns gradvis ökad kunskapsutveckling som leder till ökad effektivitet att lära oss själva att substantiellt påverka vår personlighetsutveckling och dess stabilitet i utvecklingen. Givet inte komplexa förståelse/psykiatriska problem föreligger. Genom att använda integrerad biofeedback kan vi öka effektiviteten i vår förmåga t.ex. att påverka negativa stressreaktioner – kortsiktigt men också långsiktigt och därmed vanemässigt hantera negativ stress väl. Givet inte komplexa våldssituationer.
A som i andning och avslappning som är intimt förknippade. Vårt andningsbeteende är delvis automatiskt t.ex. vid insulinreaktioner eller syrebrist, och dels möjligt att påverka med olika metoder. Här finns genom årtusenden metoder utvecklade företrädesvis inom de asiatiska traditionerna. Andningsbeteendet påverkar och påverkas av autonoma nervsystemet – som i princip alltid direkt eller indirekt är relaterat till stressreaktioner liksom vår förmåga att aktivt och passivt slappna av – som även utgör en gemensam nämnare på flera sätt inom ohälsoområden. Detta betyder att andningsträning kan vara ett viktigt komplement inom alla medicinska och psykologiska/psykiatriska områden.
MEN det är ytterst viktigt att förstå att människor skiljer sig åt speciellt avseende koldioxidbeteendet i blodet liksom relationen till autonoma nervsystemet! Därför skall inga andas uniformt – alltså i grupp anda på samma sätt! Se mer under http://stressmedicin.se/information/andning/. Inom kliniska sammanhang anser jag att man måste mäta dynamiska förändringar i bl.a. utandningskoldioxiden, respiratoriska sinusarytmin, hudtemperatur m.m. I icke-kliniska sammanhang gäller det att lyssna på kroppen där negativa förändringar i systemparametrar diskuterat ovan normalt känns som olika former av obehag.
Har man vanemässigt utvecklat ett destruktivt andningsbeteende kan dessa negativa signaler maskeras av buffrande system och då utgör psykofysiologisk stressprofiltest ett sätt att identifiera dysfunktionella beteenden.
MAT som i föda. Här har kanske den största kunskapsrevolutionen under sista årtiondet skett inom medicinen! Ytterst glädjande är detta för oss alla som vill förebygga eller åtgärda livsstilsrelaterad ohälsa. Glädjande är också att många engagerar sig privat och åstadkommer förändringar. Problemet i dag är alla experter som skall ha rätt men som ofta motsäger varandra mer eller mindre högröstat. Här gäller det att ”tänka själv”!
Hittar man en trovärdig informationskälla angående födointag så gäller att finna sin egen väg i alla fall – eftersom vi varierar varierande inom många – inte alla – komplexa födorelaterade ”parametrar” också. Den källa jag själv använder är information från Stig Bengmark som finns på Facebook och www.bengmark.com
Dessutom – viktigt är också hur vi hanterar våra sociala relationer och hur vi påverkas av olika destruktiva kulturella, danande processer som ökande manipulationer i vårt samhälle (inklusive ofta, inte alltid, politikers retoriska sådana) med dess ofta förenklade, fördummande budskap utvecklar oss lätt till utveckling av destruktiva vanor på ett automatiskt sätt (alltså påverkar direkt våra prekognitiva system – se ovan).
Inte att förglömma är sömnkvaliteten, ge sig tid till lugn och ro i ensamhet dagligen en stund för avkoppling liksom att reflektera över händelser vi möter och kommer att möta så vi inte fastnar i ett externt beroende och tappar bort sig själv och sitt eget tänkande – diskuterar detta mer på annat håll.
Oj kanske du säger! Skall man beakta allt ovan?
Därför har vi inom vårt område arbetat efter ”patienten som utbildad, aktiv resurs i sin egen rehab” eftersom
(a) vi behöver tillämpbar kunskap som vi kritiskt kan diskutera, testa. Utvärdera, vilket tar tid men också
(b) hitta tid och struktur för att genomföra livsstilsrelaterade förändringar liksom
(c) motivation att genomför det som behövs göras – utifrån principen ”Många små steg leder till stora framsteg”!
Tyvärr är det inte helt få som egentligen vet (i sort sett) vad de skulle behöva göra men INTE GÖR DET.
Mina två slutord här blir
- Utifrån Astrid Lindgrens visdomsord: När Pippi Långstrump skulle lägga sig men inte lydde sig själv så tog hon i på skarpen! Alltså skall vi åstadkomma en förändring så har vi inget val – jobbet måste göras – av dig själv!
- Ge en människa en fisk och hon kan bli mätt för en dag. Lär henne fiska och hon kan bli mätt hela livet – givet det finns fisk och verktyg att fiska med. Ovan har jag diskuterat de verktyg jag själv använder i kliniska sammanhang men som jag själv har haft avgörande nytta i mitt liv. Manualen i min doktorsavhandling 1986 hette Medbestämmande i livet, MBiL som innehöll bl.a. biologiska, psykologiska och sociala-kulturella verktyg att skräddarsy för envar som önskade det.
BvS 2017-08-04 – 2022-01-01